Uppåkras historia

Fynden – Berättelsen om Uppåkras storhet

I Uppåkras mörka mylla har över 28 000 metallföremål av koppar, silver, brons och guld sett dagens ljus. Majoriteten av dessa kom fram i samband med de metalldetekteringar som genomfördes under slutet av 90-talet/början av 20-talet.

Introduktion

Smycken, mynt, hantverk och redskap, såväl lokalproducerade som import från Romarriket, Mellanöstern, Ryssland och dagens Tunisien, vittnar om skickligt hantverk i anslutning till Uppåkra och om långväga kontakter med olika delar av världen.

Med 99.8 procent av den gamla järnåldersbosättningen kvar under mark, har vi endast skrapat på ytan, bokstavligen.

Vill du besöka de utgrävda fynden? De finns på Historiska Museet i Lund. Klicka här!

Kartbild över metalldetekteringen: Inst. För Arkeologi och antikens historia

Ett urval av Uppåkras fynd

Glasskål 500 e.Kr

Den här unika glasskålen saknar motsvarighet i Norden. Den avancerade överfångstekniken och motivet med blå lotusblommor kan härledas till de sydöstra delarna av Svarta havsområdet. Kanske tillverkades skålen av en skicklig glasmästare i dagens Rumänien, Ukraina eller södra Ryssland, för att sedan omsorgsfullt packas in och föras norrut till Uppåkra. Skålen kan ha fungerat som en alliansgåva mellan härskare, för att sedan komma att användas som ett liturgiskt kärl. Den påträffades nedgrävd vid eldstaden i kulthuset tillsammans med en praktfull bägare.

Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet

Bägare 500 e.Kr

Den här praktfulla bägaren i silver och koppar dekorerad med guldband påträffades tillsammans med en dyrbar glasskål i kulthuset. Troligen har den spelat en roll i de ritualer som utfördes i helgedomen innan den begravdes i marken. Guldbandets bilder föreställande slingrande hästar och människor är en stil som var vanlig i Sydskandinavien omkring år 500 e.Kr. Bägaren kan ha tillverkats i Uppåkra av en skicklig guldsmed vid den här tiden.

Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet

Brakteat 400 – 800 e.Kr.

Inuti det nedbrunna huset från 400-talet har flertalet medaljonger av guld, så kallade brakteater grävts fram. Dessa brakteatrar var populära smycken under folkvandringstid (400-550 e.Kr.) och vendeltid (550-800 e.Kr.). De var förmodligen inspirerade av romerska mynt med kejsarens avbild, som många bar runt halsen som ett tecken på att de tjänat i Roms armé.

Foto: Petter Lawenius

Järnring

Detta ringhandtag av järn grävdes fram i ett av stolphålen i kulthuset. Handtaget är svårt att datera. Det kan ha suttit på en av de tre dörrarna, för att sedan läggas ner när huset övergavs under 8-900-talet. Ännu ett ringhandtag av ännu större storlek hittades i närheten, och kan ha suttit på någon av de andra dörrarna.

Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet

Kirurgiska instrument

Dessa små skalpeller hittades nedgrävda tillsammans med ett antal kirurgiska instrument, vapen och tonvis med ben i området kring kulthuset, och har använts av dåtidens läkare. Detta påvisar att läkekonst bedrevs i Uppåkra, redan under den tidigare delen av järnåldern.

Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet

Ögonbrynsbåge omkring 600 e.Kr

Denna ögonbrynsbåge av förgyllt brons och vinkelställda inläggningar av niello (gravering i svart färgmassa) satt en gång på en mycket praktfull hjälm från vendeltiden (550-750/800 e.Kr.). Möjligtvis kan två små bronsgaltar ha suttit som dekoration på samma hjälm, då de hittades i anslutning till ögonbrynsbågen. I Uppåkra har endast fragment av hjälmar hittats, men några exempel på liknande hjälmar kommer från Vendel och Valsgärde i Sverige, och Sutton Hoo i England.

Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet

Völund 950 E.Kr

Detta förgyllda kopparbeslag hittades i samband med utgrävningen av kulthuset och härskarhallen i Uppåkra. Få föremål kan härledas till sagans värld. Men i det här fallet kan man inte bortse från kopplingen till berättelsen om mästersmeden Völund, som förekommer i bland annat Den poetiska sagan, Didrikssagan och samtida bildstenar. Här berättas om Völund som blir tillfångatagen av kung Nidud, och tvingad att smida vackra föremål till kungafamiljen. Völund hämnades gruvligt genom att hugga huvudet av kungens båda söner, och flydde med hjälp av en egenhändigt tillverkad fågeldräkt. Völund, som förutseende nog spänt säckar med blod under vingparen, blev i flykten träffad av en pil i en av dessa säckar så att blod sipprade ned över den vänstra vingspetsen. Han flydde sedan oskadd undan den rasande kungen. Om man studerar föremålet noga syns mycket riktigt fyra små droppar under den vänstra handen. Smeden som tillverkade belaget för drygt 1000 år sedan hade av allt att döma hört och inspirerats av denna populära saga.

Foto: Daniel Lindskog

Helge 800 e.Kr

Den här lilla statyetten daterad till slutet av 700 eller början av 800-talet hittades söder om Stora Uppåkra kyrka, och hör till ett platsens mest egendomliga fynd. Den föreställer troligtvis ett lejon, som symboliserade Gud eller Jesus i skepnad av ”Lejonet av Juda”. De två ormarna som slingrar sig runt lejonets huvud och tassar representerar ondskan i kamp med godheten, något som förekommer i kristen symbolik. Statyetten kan ha suttit på ett relikskrin som tagits från en kyrka eller ett kloster under ett vikingatåg på de brittiska öarna eller i dagens Frankrike. Den kan också ha kommit till Uppåkra via kristna missionärer, och kan vara ett av de första kristna föremål som kom till Uppåkra. Fyndet metalldetekterades fram av arkeologen Bertil Helgesson, varav namnet ”Helge”.

Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet

Guldgubbar

I hålen efter stolparna och längs ceremonihusets väggar har över 120 guldbleck, så kallade guldgubbar, hittats. Guldgubbarna är små och tunna som frimärken. De hittas på järnåldersboplatser runt om i Skandinavien. Kanske satt dessa små guldbleck uppe på väggar och pelare, glittrande i skenet från elden. Fynd av fyra patriser, stämplar, vittnar om att de även tillverkats på platsen.

Foto: Historiska Museet vid Lunds Universitet

Dräktsmycke, c:a 850-950 e.Kr

Detta föremål, som kan ha använts som en dräktnål eller ett spänne, är tillverkat i så kallad borrestil. Stilen var populär från omkring mitten av 850-950 e.Kr. Arkeologiskt sett är inte detta fynd särskilt märkvärdigt, men den lilla figuren har ändå kommit att bli Uppåkras största ”kändis” efter att ett reportage av Discovery Channel. Föremålet skulle förmodligen föreställa ett lejon – en tidigkristen symbol för kunglighet och godhet. Men teorin är att upphovsmakaren hade med sannolikhet inte sett ett lejon tidigare, och resultatet blev därefter: en figur med slående likhet med populärkulturens mest kända mus -Musse Pigg!

Foto:Historiska Museet vid Lunds Universitet

Fynd i fokus

Fragment av en valkyria?

Flera avbildningar har hittats från den här tiden som visar kvinnofigurer bära magnifika ryggknappspännen vid halsen. Bild två visar ett fragment av en kvinnofigur i profil från Uppåkra med ett sådant smycke.

Foto: Institutionen för Arkeologi och antikens historia, fotograf Paul Eklöf Pettersson.

Ryggknappspänne från Uppåkra (c:a 6-800-tal)

Kan det för dess ägarinna ha symboliserat Frejas halssmycke Brisingamen?
Om krigs-och kärleksgudinnan Freja berättas det i sagorna att det var till hennes dödsrike hälften av de som stupat i krig kom. Övriga hamnade i Odens Valhall. Freja kunde förvandla sig till en falk, men hon kunde också färdas i en vagn dragen av antingen hennes två katter eller galten Hildisvin. Hon kunde gråta tårar av renaste guld, och bar (enligt en tolkning) ett smycke av något slag kring sin hals kallat Brisingamen.

Foto: Inst. För Arkeologi och antikens historia, fotograf Paul Eklöf Pettersson

Guldhänget

Den skicklige tillverkaren av dessa päronformade guldhängen gjorde ett riktigt fint jobb. Den här typen av berlocker uppkom sannolikt i Skandinavien omkring de första århundradena efter Kristus, men tillverkarna kan ha inspirerats av verkstäder i södra Ryssland! Här levde nämligen den hellenistiska (grekiska) konsttraditionen från c:a 300-30 f.Kr. kvar länge.

Foto: Inst. För Arkeologi och antikens historia, fotograf Paul Eklöf Pettersson.

Ett klotformat hänge

Detta lilla klotformade hänge är hittat i Uppåkra och gjort av blekt, silverblandat guld. Tekniken med små drivna knoppar kan förknippas med etruskiskt hantverk (Etrurien utgjordes av norra/mellersta delarna av Italien, motsvarande framför allt dagens Toscana omkring 1000 f.Kr till århundradet f.Kr), och de romerska hantverkarna förde traditionen vidare. I Pompeji har örhängen exempelvis tillverkats med samma teknik!